African American och Politisk Korrekthet

Så var det dags igen. Att ta tag i examensarbetet igen. Jag har verkligen inte mycket  kvar på min filosofie magisterexamen så nu måste det bli gjort. Typ 4 år för sent…

Men att definiera politisk korrekthet och sedan analysera översättningsmotsvarigheter till ”African American”, ”Caucasian race”, ”people of color”, etc., är inte så lätt. Politisk korrekthet  är ett extremt flyktigt begrepp som tolkas olika beroende på vem man frågar. Och när man frågar, eftersom det politiskt korrekta ändrar sig efter vindens riktning.

Förra gången jag ”tog tag” i examensarbetet hade jag en undersökning här på bloggen. Jag frågade vad ni läsare tyckte att vi borde kalla Barack Obama: afroamerikan, afrikanskamerikan, svart, vit etc. etc. Det var svårt att få något ut av den undersökningen eftersom många inte tyckte att man skulle kalla honom något annat än en ”människa” i princip. Detta visar tydligt hur svårt det är att sätta en etikett på människor, av politiskt korrekta skäl, av humanistiska och individualistiska skäl, av andra kanske outgrundliga skäl.

I en perfekt värld skulle alla vara lika, alla vara människor, utan att dela upp oss efter hudfärg och landstillhörighet. Tyvärr lever vi inte i en perfekt värld, inte ens den bästa av världar, så det kommer alltid att finnas behov av att kategorisera människor, och för enfaldighetens skull generalisera över dessa kategorier.

Själv har jag inget val. Jag är tvungen att hitta en översättning till:

…. in the romantic comedy You’ve Got Mail, Joe (Tom Hanks) interacts with Kevin, an African American co-worker (David Chapelle). The presence of a token African American character allegedly negates any potential accusation of Hollywood racism, but his presence may also make viewers aware of racial difference – that Joe is white because he is not black. Some of Kevin’s lines also point out Joe’s whiteness. Up until that point, however, viewers have not been encouraged to see anything racial about Joe. (mina fetmarkeringar av ”problemord”)

och

… the concept of whiteness (the characteristics that identify an individual or a group as belong (sic!) to the Caucasian race) is not as stable as is commonly supposed.

Jag återkommer med statusuppdateringar…

Citat från American Film – Representing Race, Class, Gender, and Sexuality at the Movies, av Harry M Banhoff & Sean Griffin, 2004.

Annonser

13 thoughts on “African American och Politisk Korrekthet

  1. Sv: de bästa skillnaderna är nog skärmen, sökaren och autofokusen. Säg till om du är sugen på en 40D till;)

    Det är absolut inte lätt för en som översätter som måste hålla en låg profil. I Obamas fall skulle jag kallat honom afroamerikan, och jag skulle aldrig kalla någon från Afrika för svart lika litet som jag skulle kalla en indian för rödskinn.

    • Jag håller med – vem är egentligen svart? Ska jag kalla mig själv prickig?? Problemet är att just ”svart” är ett av de vanligaste orden för en person med afrikanskt ursprung. Samma sak på engelska. Medan indian får nog lov att kallas indian, om man inte dristar sig till ursprungsamerikan…

      Haha, hade jag varit rik så hade jag köpt din 40D till en kompis! Roligt att se dina bilder med nya kameran. Lycka till med den!

  2. Hmm. Jag vet att Toni Morrison skrivit något om whiteness (och jag tror jag har boken någonstans i lägenheten, fast med tanke på den totala bokmängden och den relativa röran säger det tyvärr inte så mycket); jag var på väg att skriva min C-uppsats om ”Tar Baby”, nämligen.

    Vad gäller Barack Obama så får man nog gå efter vad han själv ser sig som (African American) , men sedan är ju frågan hur man återger det på svenska (även om jag skulle vilja kalla honom för mixed race/biracal eller motsv. om jag tvingades till något bestämt, men det skulle ju bara vara rent faktiskt och inte handla om upplevd identitet). Problemet är att det är så väldigt känsligt och att många är okunniga om vad ord egentligen betyder. Till exempel kan det vara vanskligt att använda ”niggardly” och ”to call a spade a spade”, eftersom folk tror att det anspelar på ras. (Däremot blev jag mkt upprörd när jag läste Contemporary Irish Lit. och fick reda på urpsprunget till ”beyond the pale”. )

    Tokenness är ju tyvärr ännu mer komplicerat…

    • Ja, väldigt komplicerat faktiskt. Som tur är behöver jag inte gå in på tokenism (har tillräckligt mycket material ändå) men ordet ingår i översättningen. Jag har fegat där tyvärr, ska kolla sen vad jag till slut valde…

      Och ja, terminologi och upplevd identitet är så långt ifrån varandra man kan komma. Ändå är det så ofta man måste sätta en etikett på sig själv.

      Beyond the pale har jag glömt bort vad det betydde… eller var det inte något med att pale betydde sundet mellan UK och Irland?? Hmm… vi får nog ta det till fikat/glas rött när vi träffas…

  3. Hej

    Jag tycker du gör det svårt för dig i arbetet. Vissa ord går inte att översätta mellan olika kulturer eftersom det inte finns någon diskurs som den tar tag i i den andra kulturen. I sådana fall får man helt enkelt använda det utländska ordet eller göra en ordagrann översättning och i en not påpeka det jag sagt ovan. Afro-american kan således bara översättas med afro-amerikan med en medföljande not som ovan. ”Racial difference” kan ju översättas lite uppstyltat med rasmässig skillnad men hellre med ”rasskillnader”. White måste väl bli vit och black svart alt. färgad. Samma sak är det med Caucasian race, som jag aldrig förstått varifrån dom fått. Inte tusan är folk i kaukasien särskilt vita, dom är jättemörka. Kaukasisk ras med fotnot om att så kallar man vita i USA är lösningen.
    Du får inte falla i fällan och bli så politiskt korrekt att du inte vågar kalla en spade för en spade ens när du översätter en text. Du får inte lägga dina egna värderingar i översättningen, bara översätta det som står i möjligaste mån.

    I övrigt irriterar mig politiskt korrekthet enormt eftersom det är utvägen för människor som inte har förmåga att tycka själv. Sådana människor kan man få att tro och tänka vad som helst om bara det står i rätt tidning eller sägs av rätt personer.

    Lycka till

    Jan Granath, PhD (bara för att placera i mig i din värld)

  4. Hej Jan!

    Tack för tipsen som jag håller med om rent personligen. Hade jag kunnat utforma översättningen helt utan begränsningar så skulle jag noga påpeka att översättning i många fall är omöjlig och försöka förklara detta i en fotnot eller i en längre anmärkning före eller efter texten.

    Nu kan jag tyvärr inte det eftersom jag måste följa källtextens stil, syfte och målgrupp ganska så strikt. Texten i fråga är en lärobok för high school och har som syfte att informera om filmhistorien, inte att skapa debatt kring olika etnicitetsbenämningar. Detta måste alltså smälta in i texten så obemärkt som möjligt för att jag som översättaren ska vara så osynlig som möjligt. Källtexten är MYCKET politiskt korrekt, således måste måltexten, översättningen, också vara det.

    Utmaningen ligger i att undersöka vad PK är i Sverige resp. USA, samt vad de politiskt korrekta etnicitetsbenämningarna är. Klurigt eftersom svenskan är otroligt försiktig och väldigt flyktig kring just dessa ord. Inte ens begreppet PK finns ordentligt definierat någonstans.

    PK är ofta som du säger att vända kappan efter vinden och vädra i luften efter de ”rätta” åsikterna. Å andra sidan finns det ett stort ansvar hos individen att visa respekt för de hon/han pratar om – man kallar inte en afrikan för neger av en orsak. Neger är ett politiskt inkorrekt ord för att det för tankarna till något negativt när man istället borde vara neutral (enligt min åsikt: inte positiv). Kluvenheten kring PK gör att många tassar på tå för att i sin tur inte tassa på någon annans tår… Svårt men otroligt intressant!

  5. Hej

    Du har verkligen ett delikat problem som jag inte tror du kan lösa. Vore inte lösningen att bevara texten som den är eftesom alla som läser din uppsats förstår engelska och i stället just diskutera kring varje begrepps översättning och dess relevans i den svenska försiktiga kontexten.
    Ett problem med PK är att det är så modeberoende. Du tar exemplet ”neger”. När jag gick i skolan fick vi lära oss de olika rasernas namn, varav neger var en. Vi fick också lära oss namnen på alla blandraser som mestiser, kreoler osv. Alla dessa beteckningar var helt värderingsneutrala och användes av alla. Vid något tillfälle bestämde någon att just neger var fult, troligen under påverkan av amerikans film, och därmed blev ett neutralt ord tabu även för dem som inte på något sätt hade rasistiska åsikter. Begreppet kidnappades kan man säga. Numera får man inte ens säga negerboll om barnens favoritgodis från min barndom.

    Jag skulle gärna vilja följa dina studier av PK eftersom det intresserar mig och att jag ibland tycker att det ställer sig i vägen för verkligt ansvar och humanistiskt förhållningssätt. Det blir en kuliss bakom vilket de mest obskyra åsikter kan döljas. Proceduren blir viktigare än innehållet, som så ofta.

    Mvh
    Jan

  6. Dessvärre måste jag lösa problemet eftersom ena halvan av exjobbet består av en översättning och andra halvan är en analys av översättningen. Det står mig visserligen fritt att experimentera med översättningen eftersom den (tyvärr) inte kommer att publiceras. Det var menat så från början och därför har jag utgått från att den ska vara publicerbar. Om jag väljer att experimentera kan analysen antingen bli mer intressant eller komma fram till att jag valt ”fel” översättning, vilket ju inte är hela världen.

    PK är verkligen modeberoende. En definition av begreppet är ”som stämmer väl överens med åsikterna hos det (för tillfället) ledande kulturskiktet i frågor som rör politik och samhälle.” (Nyordsboken) Språket och tidsandan håller varandra i handen och vi måste försöka hänga med. Risken finns att texter blir otidsenliga och oanvändbara i och med detta. Att försöka vara neutral går, precis som du skriver, inte eftersom neutral kan övergå till negativ inom några decennier eller ännu fortare.

    Men man kan inte ge upp om språket utan måste åtminstone försöka! En noggrann undersökning borde kunna ge mig tillräckligt mycket kött på benen för att våga välja. Återkommer när jag vet mer och sänder gärna uppsatsen till dig när den är klar. Kul att få upp en diskussion här äntligen! Tack för det!

  7. Jag läser gärna din uppsats när den är klar. Väldigt intressant ämne du studerar. Lite ironiskt är att jag tyckt mig förstå av den senaste tidens debatt att det inte är helt PK att vara PK nu(-:
    Då blir det svårt att vara rätt.

  8. Hej Stina, jag sprang in i din intressanta blogg här. Du verkar, med din magisteruppsats ha funderat på det här med politisk korrekthet och benämningar på folkgrupper. Du kanske kan svara på en fråga. Jag bor i Kanada och skriver lite om den kanadensiska urbefolkningen, de som jag skulle kalla för ”indianer” på svenska. Efter att ha bott här ett tag och insett att ordet ”indian” är ett ”no-no” här undrar jag om man fortfarande får använda ”indian” på svenska. Här finns hur många eufemismer för indianer som helst: natives, first nations etc. Tacksam för din input…

    P.S. Kan även rapportera hem att ”totempåle” nu också är politiskt inkorrekt. Totem antyder dödande och det var det aldrig tal om. Det ska istället kallas ”familjepåle”, enligt kanadensarna…

    • Hej Oskar! Tack för din kommentar!

      Jag förstår precis vad du går igenom. Lyckligtvis har din fråga faktiskt ett tydligt svar. I Sverige är det helt okej och politiskt korrekt att använda ordet ”indian” för den amerikanska urbefolkningen, vilket, förmodar jag, inkluderar den kanadensiska urbefolkningen. Detta har jag sett genom ordets användning i press, men även enligt NE.se som inte nämner några användningsproblem med ordet (http://www.ne.se/indianer).

      Intressant det där med totempåle, oj förlåt, familjepåle … Jag vet ju inte om det använts alls i Kanada tidigare, men annars är det inte lätt att skapa ett helt nytt ord. I Sverige kommer ändringen nog att dröja, om den alls kommer att ha något genomslag. Vid en sökning på ”familjepåle” föreslår Google lite försynt om jag menade ”familjepåse” istället.

      Lycka till med det du skriver!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s