Hemma igen

Efter en långhelg i Båstad hos mamma o pappa. Vi har firat livet i allmänhet och tre födelsedagar i synnerhet. Katterna har fått leka och jag har ägnat mig åt släktforskning i princip 100 %. Igår var en regndag så jag satt och lekte deckare hela dagen. Till slut lyckades jag till och med övertyga pappa om släktforskandets förträfflighet! =) Vi hittade både den ena och den andra. På min pappas sida finns en hel del tragiska människoöden, men även många karismatiska personer. Återkommer om dessa.

I måndags var det däremot soligt, men KALLT i de småländska skogarna… Även den här dagen ägnades fullständigt åt släktforskning, fast på fältet så att säga. Vi åkte till Ekhult utanför Markaryd och hälsade på Gunnel, min morfars kusin, som hade mycket att berätta. 347 bilder och ung 4 timmar inspelat samtal (vi var där från morgon till kväll, men jag missade att spara det jag spelade in på förmiddagen… snyft). Vi pratade om de gamla släktingarna, bläddrade i gamla album och jämförde datum och namn. Jag hittade många fynd – älskar gamla fotoalbum!

Min morfars farmor Augusta (f. 1853) med Gunnel i Famnen (f. 1935). Till höger min morfar William (f. 1926). Ser ni den gemensamma nämnaren mellan Augusta och morfar? =)

1936-ung-augusta-och-gunnel 1927-ung-william

Till skillnad från pappas sida – med skräddarmästare, kaptener, skeppare, sjömän, hamnarbetare, guldletare, äventyrare – finns det på min mammas sida bönder. Punkt slut. En bankkamrer har vi hittat, men han åkte dit för förfalskning och fick tjäna 3 års straffarbete i Malmös centralfängelse (var kan detta ha legat på 1890-talet?). Bönder bönder bänder. Samt några specerihandlare. Torpen och stugorna de hade var små. Vi besökte ett ställe som nu är skogsbevuxet – Holmen, utanför (tillhörande) Ekhult. Där det förr (vi pratar decennierna kring förra sekelskiftet) var torp, ladugård, åkrar, vältrafikerad väg till de 8 pensionaten i Axhult, finns nu bara skog. Uppallrade stenar som bildar murar visar fortfarande var den tidens åkrar bredde ut sig, och vad som ser ut som jordhögar markerar var byggnaderna stått.

Vår guide Gunnel samt jordhög + mur:

gunnel-holmen holmen

Varför kan jag inte få ägna mig åt detta på heltid?? Ta examen o sånt… Jag vill leta rötter! (bildligt talat trots min kärlek till skogen.)

Politisk korrekthet och kyrkogården

Nu har jag äntligen börjat skriva på uppsatsen. Insåg dock till min stora besvikelse att jag inte kommer att fördjupa mig i den ”roliga” delen av politisk korrekthet, dvs., kort förklarat, de stadfästa åsikter som skapats av vänstergrupper i fråga om kön, klass och religion (även invandring). Istället kommer jag att diskutera vilka ord som ska användas för olika identitetsgrupper för att vara så neutral och ‘inoffensive’ som möjligt. Lite enklare dock, och det är ju ändå möjligt att fylla 30 sidor. Lätt. En ljuspunkten är att det inte skrivits så mycket om detta på svenska. Jag kommer alltså förhoppningsvis att refereras till i framtida forskning i ämnet. Den som lever får se. (Vivrá vedrá!)

Igår var jag och mamma i Småland och hälsade på morbror Jan, Mia, Mattias och alla katterna/hästarna/kossorna/stugorna. Alltid lika härligt att vara där… pulsen lugnas ner en smula, de överdrivna pretentionerna inser sin futtighet ett litet tag. Så här ser mina föräldrars små stugor ut:

Innan både Gudrun och Per stod det en tjock granskog precis bakom. Jag saknar den! Nu står de här där istället (killen längst bak är icke medveten om sin storlek och är kaxigare än kaxigast):

Efter skogsbesöket åkte vi till Markaryds kyrkogård för att hälsa på lite gamla släktingar. Att gå på kyrkogården är bra för släktforskare. Där finns ju massor med intressant info, så att säga inristat i sten. Då måste den väl stämma?!? Källors trovärdighet är annars viktigt att begrunda innan man dokumenterar information. Här är kvinnan som jag är döpt efter: Johanna Kristina, min mormors mormor.

Angående politisk korrekthet inom släktforskning. Jag har läst mig till att det är tydligen fin-politisk-korrekthet att kunna kokettera med kontinentala inslag i släkthistorien. Gärna är man av vallon-släkt. (Ett ursprung som jag för övrigt hört ofta är påhittat för att antingen kamouflera andra mindre ”fina”, pk-citationstecken, ursprung, eller för att ge extra udd till sin person. Har inte undersökt detta noggrannare än.) Jag får därmed beklaga på pk-sätt att jag är dokumenterat helsvensk. Trist va. Återigen, detta är inget jag kommer att skriva om i uppsatsen, vilket jag tycker är mycket synd.

Har ju inte sagt att jag tränade i tisdags igen! Jag har börjat få in rutin och vi ska träna idag också. I tisdags blev det 25 min på trampmaskinen. I lurarna hade jag dels Johan Theorin, Nattfåk (lite väl långsam för träning) och dels David Sedaris, When You Are Engulfed in Flames (hilarious!!). Patient 67 av Dennis Lehane är färdiglyssnad, kan rekommenderas! Totalt blev det, inklusive promenad t/r Gerda, 6831 steg, 1 tim, 4 min.