Det första som kommer upp i huvudet när jag läser plinky prompt ”What I Lost and Want Back” är min kamera Canon 30D som försvann för drygt ett år sedan på ett tåg. Det låter kanske materialistiskt och naivt men tiden därefter kommer på min lista över de fem värsta katastroferna i mitt liv. Det var inte bara det att jag förlorade det dyraste, i pengar räknat, som jag ägde, utan även tron på mig själv som ägare till kameror, väskor, tja allt egentligen. På objektivet satt ett nyinköpt, fint och dyrt objektiv som jag hade stora planer för. Väskan hade jag fått av min bästa vän, och gud vet vad som fanns i fickorna som jag också förlorat. En gång kunde jag inte hitta mitt pass, letade i flera veckor, började fundera på att skaffa ett nytt, men hittade det till slut i kameraväskan.
Å andra sidan går allt materiellt att ersätta alternativt klara sig utan. Å andra sidan kunde jag, efter en månads gråt och förtvivlan, köpa en ny kamera och återigen börja leva genom linsen. Å andra sidan är min nya kamera bättre än den gamla, och jag är nu mycket bättre på att hålla i många saker samtidigt, särskilt på tåg.
Men det andra jag förlorade, den märkliga känslan av att jag inte längre förtjänar att äga … eller egentligen det vanskliga och flyktiga i ägandet … att allt vi äger får vi bara behålla under en begränsad tid … att våra ägodelar regelbundet byter ägare, respektive nöts ner och övergår till nästa tillvaro i ordningsföljden. Det är detta som är den riktiga förlusten. Men det är möjligt att min förlust inte är negativ.
Vi kan inte undgå att äga saker, om vi inte bestämmer oss för att leva ett annat slags liv och avsäga oss alla ägodelar. Det är inte dit jag vill komma. Men våra ägodelar bör vara de rätta ägodelarna, det vill säga sådana vi verkligen vill ha och inte vill klara oss utan. Vi måste dock acceptera att de inte kommer att finnas kvar i vår ägo för evigt. Ingenting kan däremot hindra oss från att utnyttja dem till fullo och glädjas åt dem på rätt sätt, det vill säga så som vi finner mening i dem. Det finns ingen chans i världen att man kan utnyttja hur många ägodelar som helst och rätteligen glädjas åt dem samtidigt. Det finns alltså alltid en risk att man inte hinner glädjas tillräckligt åt sina ägodelar om man har för många.
Lev ditt liv som om det inte finns en morgondag. Gläd dig åt dina saker och ting som om de inte finns kvar imorgon. Gör dig av med de saker som du inte använder och som inte ger dig glädje. Du behöver fokusera på de viktiga materiella tillgångarna i ditt liv för att du inte ska känna ånger när de till slut försvinner.
s t i n a b l o o m 