Bannor av ställets huvudfrisör

Idag fick jag bannor av min frisör. Egentligen är hon väl inte ”min” frisör – om jag ”har” en frisör så klipper hon inte mitt hår idag utan lär norska barn att åka skidor (hur kan man inte åka skidor när man bor i Norge?). Och inte var det ”min” vanliga frisör heller, hon som har en gudomligt fin katt med lång vit päls. Nej, det var ställets huvudfrisör (har jag fått för mig).

Nåväl, ställets huvudfrisör bannade mig. Ett halvår sedan jag klippte håret senast? Försökte få din mamma att klippa ditt hår? (”Heder till din mor!”) Inpackning bara en gång i månaden? SKÖLJER håret varannan dag och tvättar det varannan dag?? Jag tror att jag har begått många misstag den senaste tiden. En närbild av Kristina Lugn flashar framför ögonen på mig, som om det var jag som fått den migrän som ”min” frisör faktiskt hade idag. Men ställets huvudfrisör muntrade upp mig med att ”nu är det fint igen”. Syndernas förlåtelse! Ja, att gå till frisören är lite som en bikt. Vem berättar man annars för hur man misshandlar sitt hår? Huvva…

Som brukligt är diskuterades allt mellan himmel och jord. Och de fyra ögonen som möttes i spegeln insåg för varje åsikt som yttrades att vi lika gärna kunde komma från två olika planeter. Huvudfrisören från någon spännande, vacker, snabbtroterande planet, och jag från någon långsam, nästintill osynlig planet som verkar rotera i en helt annan bana än de andra planetkompisarna. Stina = Pluto?

Ställets huvudfrisör ställde sig frågande till dels Kitty Jutbring, dels bloggar. Varför blogga? Varför skriva dagbok påinternet? Och det här med att lära känna folk på nätet – varför inte träffa folk IRL? Naturligtvis sa hon inte IRL, men det var det hon menade.

”Personliga möten är det mest spännande som finns.”
”Men de möten jag upplever tack vare bloggen skulle jag aldrig fått uppleva utan bloggen.”
”Kommunikation bara genom e-mail, sms, bloggar är alldeles för kortfattad, för lätt att missuppfattas.”
”Jag blir alltid missförstådd vid muntliga samtal. På bloggen, och i all skriftlig kommunikation har jag möjlighet att få fram det jag vill få fram, utan missförstånd.”

Jag har funderat mycket på vårt samtal, och jag tror att hon har rätt. Personliga möten är gravt underskattade. Interaktion mellan människor är det som är det mest unika – det som kan förändra världen helt enkelt. Vad tror du? (Om du orkat läsa så här långt!)

Jag, på en bra hår-dag. Jag skulle ha fått en applåd av huvudfrisören.