Dawit Isaak

Sju år i eritreanskt fängelse. Och ”ingen” kan ”göra” något. Eller? Du kan i alla fall skriva på en protestlista och köpa en t-shirt på hemsidan freedawit.com. Åka ner till Eritrea och göra Prison Break IRL är kanske inte på agendan trots allt.

Han har ju familj i Sverige. Där i fängelset har han istället fått diabetes. För att inte tala om tortyr.

Då hjälper dagens vårbild tagen med min SE K850i föga. Till exempel eftersom våren senare motbevisades av snöoväder. Som vanligt. Ungefär som asyl. Nej, det blev hemligt flyg till Egypten istället, inte charter, och misshandel som välkomstpresent, inte choklad på kudden.

Mars 2008 enl stina

Älskade H fyllde 30 men ville inte ha något kalas så vi gick på en av Lunds dyraste (?) restauranger och njöt av ett av livets många guldkorn.

En i tre-rummet på jobbet åkte till Thailand på en-månadssemester och vi som blev kvar fick erfara rimfrost, snö och regn. Vi var fruktansvärt avundsjuka och bittra. Kanske till och med bitterfittor.

Men vi hade sol ibland.

Det var den här månaden vi upptäckte att vi, i klart och soligt väder, har utsikt över det viktigaste i Malmö: Öresundsbron, Turning Torso och Kronprinsen.

Det var dock ingen sol när vi genomförde vår årliga påskgrillning i Småland. Snarare snöstorm. Men vi låtsade som ingenting och grillade korv och pinnbröd, drack snaps och påskmust, gjorde snögubbe och påskris.

Som så många saker under hela 2008 blev även påsken präglad av det stora tomrummet efter mormor och morfar. Inga tillställningar känns riktigt äkta och fullständiga längre.

Ett annat orosmoment var i slutet av månaden när katterna skulle kastreras. Jag var så orolig och djursjukhusets sköterska var dessutom slarvig. Norris hade en kanyl kvar i benet när hon skulle hämtas hem. Men allt gick bra till slut. Förutom att det var hiskeligt svårt för dem att manövrera den stora tratten …

Vacker söndag

Idag är en väldigt fin dag. En dag när man ska gå långa vinterpromenader och pulsa i centimetersnön med näbbstövlar och varm dunjacka. En sån dag sitter jag hemma och grämer mig över att jag har näbbstövlar men ingen dunjacka. Varför ska det vara så himskans dyrt att klä sig efter väder?

Såhär ser det ut utanför fönstret idag:

Lägg märke till frostskuggorna som följer skorstenarna.

Brrr….

Snön och med den vintern har kommit ända ner till Skåne. Men jag är ju inte redo än! Jag vill inte frysa! Tack och lov att man är student så att man slipper tvingas ut den tidpunkt som är den kallaste: rusningstiden. Så här ser det ut utanför fönstret just nu:

Inspirerad av E som jag träffade igår gick jag upp redan kl 8 imorse, samt har utarbetat ett schema för dagen. Så fort jag har donat färdigt med bloggarna och håret har torkat sticker jag ut och handlar. Mycket behövs eftersom jag hållit mig inomhus alldeles för många av veckans dagar. Sen sätter jag igång med uppsatsen på allvar. 10-minuters pauser får avnjutas med kaffe eller te varje heltimme. Enkelt, eller hur?

På tal om kaffe: igår fick jag finfin leverans av nyrostat kaffe från Indonesien, endast 3 dagar gammalt! Jag hade önskat att det inte var malet eftersom jag numera har egen kaffekvarn, men tydligen förstörs aromen på något sätt under resan … vet ej riktigt hur dock. Kan det vara den elaka x-ray röntgen som ställer till det? Förr var det filmrullarna, nu är det kaffebönorna. I vilket fall som helst smakar kaffet gudomligt! Jag lyckades få rätt dosering med en gång, men jag ska definitivt prova att dosera på olika sätt nu i början för att få fram den perfekta mixen. Först smakar kaffet som vanligt, men eftersmaken som man belönas med om man håller kvar drycken i munnen lite extra är djup, bultande och plötsligt befinner man sig mitt bland kaffebuskarna på Java. Det är sant! Jag bjuder in alla att komma hem till mig och prova! (Fast inte idag för då spräcker jag schemat redan på premiärschemadagen.)

(Lägg märke till produktionsdatum längst ner på paketet!)