Dåligt med ljus så jag fick använda ISO 1600 och f 3,2 för att ha en någorlunda snabb slutartid. 1/100 räckte dessvärre inte, men jag tycker ändå att jakten fångades av kameran. Även om räkan inte fångades av katten. Den här gången.
Med dessa ord i denna formulering har någon kommit in på min blogg två gånger. Hur har det gått till och vem är det som googlar på sådana fina formuleringar? Men faktum är att jag känner mig extra inspirerad den är veckan. Kanske är det Obamafebern som inte lagt sig än. I så fall är det i kombination med ekonomisk lättnad – jag tror att min ekonomi äntligen har ordnat sig den här terminen, eftersom upptäckte att jag hade 19 veckor kvar att ta ut på CSN. Så nu kan jag andas med magen igen.
Och idag blev hela familjen glad för vad fick vi inte på posten om inte en helt ny och fin tygräka! Kisarnas farmor gjorde verkligen Teslas dag och så här glad har vi inte sett henne på länge. Här pustar hon ut lite med räkan efter ett intensivt lekpass.
Och nu ser jag att hon är igång igen. Lyckan är en katt!
Inspirationen har även gett upphov till den fantastiska idén att starta en fotocirkel tillsammans med några vänner, bland annat Eva och Liolej! Alla kommer att vara på olika nivåer, men jag tror helt och fullt på att alla kommer att få ut något av det. Troligtvis blir jag cirkelledare och det ska bli en rolig utmaning att leda ett projekt som detta.
Om jag nu får sinnesro ekonomiskt ska jag verkligen utnyttja tiden till fullo med följande:
1. skriva uppsats;
2. lära mig allt och ännu mycket mer om foto;
3. sätta igång släktforskningen igen som tyvärr lämnats att slumra ostört ett tag.
Lite på grund av diskussionen på Annikas blogg vill jag utveckla mitt fotograferande och inte stanna vid att vara ”nöjd” med mina bilder. Att vara fotograf är ett av mina mål, men det är en lång väg kvar att gå. Ett exempel på detta är nedan bild, som togs med alltför högt ISO och har blänk i glaset framför näsorna. Men braiga Photoshop fixade nästan hela biffen (inte blänket).
Alltså hopp efter favoritleksak minst 1 meter upp i luften av kissemissen Tesla som aldrig upphör att vare sig förvåna eller väcka mig mitt i natten. Leksugen. Alltid. Klockan kan vara tre på natten, men Tesla vill leka nununu. Vilket leder till att jag vaknar, irriteras och gömmer favoritleksaken. Varpå Tesla letar o letar o letar och till slut somnar av ren utmattning (antar jag). Här är Teslas favoritleksak. Tygräkan som hon fått av farmor i Jämtland.
Du ser väl att det är en tygräka? Många gånger tvättad i vattenskålen och torkad av tålmodig matte på elementet. Vissa räkben saknas, men lite spill får man räkna med när man blir DÖDAD flera gånger om dagen av en jaktsugen kisse.
Nåväl, det var ju inte detta jag tänkte skriva om. Jag tänkte faktiskt skriva om min oinspiration som infunnit sig idag gällande uppsatsskrivandet, och istället den inspiration jag fick till att göra grundliga undersökningar av vilken digital systemkamera som ska bli minminmin. Vilken kamera passar mig bäst? Jag drömmer mig bort i bloggar som Mettes och Emelies och Karins och jämför modeller i evighet på Canon och Prisjakt. Men hur är det nu, kan en Canon-tjej bli en Nikon-tjej? Eller är man Canon-tjej tills man blir Canon-tant and beyond? Någon som vet?
Har önskat mig en kamera på Halebops hemsida iaf. Nu återstår bara att vänta tills julafton när de kommer att skicka hem den till mig.
Visst ja! Nu kom förvirrade jag äntligen på varför jag satte mig att skriva! Jag har i dag överskridit 2000-gränsen på bloggen! Grattis till mig! Och som en present till er får ni denna bild på katterna som ska ut och resa, en aningens nöjdare än den andra.
s t i n a b l o o m 