Mitt nya liv

Jag har gått på frivillig arbetslöshet. Igår var min sista dag på Sony Ericsson och dagen avslutades mycket passande med bubbel, närmare bestämt Geisweiler Monopole, Crémand de Bourgogne.

Min frivilliga arbetslöshet gör mig inte desperat, som Elin Monday, även om vi är vänner på Facebook. Nej, jag har faktiskt fått ett erbjudande, men betackat mig med tanke på nya fokuspunkter i mitt liv. Under maj månad kommer jag att ställa in fokus på följande:

1. Mitt bröllop (frossa i beslut gällande klänning, skor, blommor, skor, mat, sminking etc.etc.)
2. Min uppsats (nu ska den baske mig bli färdig!)
3. Ströjobb (jodå, lite inkomst får man väl skaffa sig)

Det kommer att bli en majmånad att minnas!

Mitt nya liv kommer att innehålla

1. mer listor
2. mindre användning av fön (varför föna när man kan självtorka?)
3. bättre och mer ekonomisk mat
4. mer skönlitteratur
5. mer bloggande (äntligen!)
6. mer TV-tittande sent på kvällarna och mitt på dagen (eftersom de envisas med att visa de bästa filmerna när man inte kan titta på dem annars)
7. mer bio, om Filmstudion tänker sätta igång igen (hoppas!)
8. mer foto
9. mer lantliv (Småland, here I come!)

Politisk korrekthet – åsiktsförtryck eller ren och skär anständighet?

Fick ett tips på inriktning vad gäller uppsatsen från en känd professor i socialantropologi. Han tyckte att jag skulle skriva om den politiska korrekthetens lingvistiska komponent och den omvandlande effekten pk har på språket, via metalingvistiska associationer, d.v.s. språkets deiktiska egenskaper (egen översättning av ”the linguistic component of pc and its transformative effect on language, via metalinguistic associations, i.e. the indexical properties of language”).

Och nu vet jag att jag aldrig blir professor för såna meningar skulle jag icke kunna formulera så där spontant (han svarade på mitt e-mail redan efter en timme), inte ens om jag försökte.

Politisk korrekthet känns ibland såhär.

Det är som om det fanns ytterligare en svensk lagbok med tydliga regler om vad som är pk, men en lagbok som inte är skriven och som ingen hänvisar till, utan som alla bara följer tveklöst.

På tal om pk, filosofen John Gray (är det denna John Gray?) definierar tolerans på detta vis:

[T]olerans innebär att vi i princip i alla lägen ska ha överseende med sådant vi egentligen ogillar, förutom handingar som skadar andra (Moderna Tider maj/97, via Politisk korrekthet, John Järvenpää).

Vad tycker ni om den definitionen? Jag har alltid sett tolerans som något positivt, ett tecken på att man är öppen och oinskränkt. Enligt Gray är tolerans snarare en slags överlägsen attityd, ett uppifrån-perspektiv, från någon som har ”råd” av att vara överseende. Nu kommer jag nog aldrig mer att påstå att ”tolerans” är en av mina främsta egenskaper …

En annan fråga som kommer upp när jag skriver på uppsatsen är problemet med att formulera sig lättvindigt som jag gärna gör. Det är i princip genom bloggandet jag äntligen har funnit orden och hittat min stil. Därför blir det problem när jag slänger ur mig saker som ”i USA är raser och etniciteter mer uppmärksammade än i Sverige, på samma sätt som det amerikanska är ett tydligare begrepp än det svenska”. Hur ska man kunna fotnota och härleda ett sådant påstående? Kan jag sätta en asterisk och skriva ”stina pina” längst ner på sidan?

Plugg-söndag

Idag skriver jag. Och undersöker textbindningar. Tema-rema-principen och alla andra principer som Hellspong-Ledin hittat på. Tacka vet jag Rune Ingo. Där snackar vi bra att veta-grejer – som falska vänner och översättningsstrategier. Brukstextsanalyser däremot – vad nytta gör dem i det stora hela? Se bara här, ett utdrag från min textanalys av originaltexten (ni som inte alls fattar vad jag babblar om, bara vänta, jag ska förklara mer när jag äntligen är färdig med uppsatsen):

Den vertikala intertextualiteten är stark i och med att källtexten följer de genrekonventioner som gäller för läroböcker. Att texten handlar om ett annat medium, film, gör ingen skillnad eftersom författarna bara vid enstaka tillfällen går in på filmtekniska detaljer. Att texten i grunden handlar om film medför visserligen att läsupplevelsen blir delvis visuell, vilket framförallt tjänar syftet förmedla information. Den horisontella intertextualiteten måste tas i beaktande i textanalysen, eftersom en bild, liksom en filmsekvens, säger mer än tusen ord, men troligtvis skiljer sig dessa ord beroende på vem som lyssnar och ser.

Är det någon som säger tjoho därute? Hmm… kunde inte tänka mig det.

Men titta då på det här, här har vi action:

Med anledning av det förtryck och den rasism som de olika minoriteterna i USA utsatts för under så lång tid kommer det alltid att vara viktigt med vilka ord man benämner varandra. Med ord kan man signalera åsikter, attityd, kunskap och respekt. Hur en individ än väljer att kalla sig själv definierar detta individen som person. Även om man, som mitt forumexperiment visat, tar avstånd från att bli kategoriserad är det ändå viktigt med dessa benämningar, särskilt vad man inte vill bli kallad.

Well, well, får väl återgå nu. Och skriva mer på bloggen en annan dag. Ska skicka iväg allt till handledaren imorgon, och sen har jag lite andrum. Ska TRÄNA framför allt! Och släktforska lite grann. Och forska vidare om min framtida kamera. Och titta på julkalendern och planera julklappar. Och leka med Tesla o Norris.

Lite sånt.

Nu är det detta som gäller ett tag

wow om WOW

Tydligen händer det något med world of warcraft just nu. World of Warcraft har släppt nytt spel läste jag i tidningen idag. Det visste jag inte igårkväll när jag passerade spelbutiken på gågatan med två timmars mellanrum. En ensam envis fick snart sällskap med ett flertal.

Idag har jag promenerat med David Sedaris (tur att det inte är så mycket folk i stadsparken på hösten/vintern med tanke på alla gånger jag skrattade högt… haha!) – vi tog 6853 steg, gick 4,31 km, blev av med 207 cal, under 54 ½ minuter. Hade jag känt honom personligen hade jag nog blivit tokig på honom jämt o ständigt, men under en enkel promenad är det mysigt att skratta tillsammans och sen gå skilda vägar.

Lite tradigt inlägg idag, vad ska man säga. Har tömt huvudet på klyftigheter iom att jag börjat skriva på uppsatsen (aa, ni läste rätt). Tyvärr måste jag skrota en del jag redan skrivit, eller i bästa fall bearbeta det eftersom jag upptäckt att min stil gått ifrån det vetenskapliga och fridfullt gjort sig bekväm i bloggen stinabloom. Detta förklarade jag för mina kära översättarkursare som jag träffade på biskopen igår. (vet inte om jag ska sätta in en bild eller inte… JO! det får det bli! 🙂 )