Nya favoritordet: fåk

Nattfåk är färdigläst. Rekommenderas skarpt. Mycket bra blandning av spänning, historia, personskildringar och miljöbeskrivningar. Jag måste erkänna att det tog ett tag innan jag kom in i den, men det var nog lite för att jag inte hade tid att lyssna på den så ofta i början. Nu när jag skickat in uppsatsutkastet har jag äntligen haft lite fritid.

Ska lära mig den här dansen: Dancing With Myself. Blev påmind om Nouvelle Vague av Läsdagboken av vilka jag bara hört Too Drunk to Fuck innan. Me like. Av någon anledning gillar jag mest kvinnliga sångare, blir ofta en drömsk känsla och mer personligt. Upptäckte även Karin Ström när jag var ute o bloggsurfade. Drömskt även här, men elektroniskt drömsk. Hennes röst är så ren och ärlig och passar i mina öron.

Jag säger alltid att jag inte lyssnar så mycket på musik. Men det är inte riktigt sant. Jag blir lyrisk när jag upptäcker ny musik. Sen tröttnar jag blixtsnabbt. Jag har tröttnat på allt utom Kent än så länge. Vissa Metallica-låtar kommer också alltid att ha en särskild plats i örat. Liksom The Doors.

I mitt bloggsurfande stöter jag ofta på bloggare som beskriver sin vardag på ett meningsfullt sätt. Det ska jag lära mig att göra. Fast inte idag. För dagen idag är ingen särskilt förtjusande dag. Det är en helt vanligt dag som i dag dag dag. (se Ett kilo mjöl vid förvirring) Nouvelle Vague och Karin Ström var det mest förtjusande so far.

Nä, nu är det nog dags att ta tag i Harlequin-provöversättningen jag försummat under några månader. Jag ser faktiskt framemot att formulera klyschiga kärleksförklaringar och förutsägbara personporträtt ska ni veta.

En sista grej.

Den här:

eos-30d

eller den här:

Canon EOS 400D med batterigrepp BG-E3

(fast utan batterigrepp)

Annonser

Innan jag nollställer…

…stegräknaren inför dagens promenad.

Igår: David Sedaris (I love!) och sen Johan Theorin i lurarna (någon som läst Theorin innan? Är det värt att vänta ut segheten i början?.

7237 steg, 4,55 km, 219 cal, 58 min. Allt detta i vackra stadsparken:

ander ken lov

Vi har fina växter hemma också:

trad

Har ni kollat min nya poll? 🙂

Politisk korrekthet och kyrkogården

Nu har jag äntligen börjat skriva på uppsatsen. Insåg dock till min stora besvikelse att jag inte kommer att fördjupa mig i den ”roliga” delen av politisk korrekthet, dvs., kort förklarat, de stadfästa åsikter som skapats av vänstergrupper i fråga om kön, klass och religion (även invandring). Istället kommer jag att diskutera vilka ord som ska användas för olika identitetsgrupper för att vara så neutral och ‘inoffensive’ som möjligt. Lite enklare dock, och det är ju ändå möjligt att fylla 30 sidor. Lätt. En ljuspunkten är att det inte skrivits så mycket om detta på svenska. Jag kommer alltså förhoppningsvis att refereras till i framtida forskning i ämnet. Den som lever får se. (Vivrá vedrá!)

Igår var jag och mamma i Småland och hälsade på morbror Jan, Mia, Mattias och alla katterna/hästarna/kossorna/stugorna. Alltid lika härligt att vara där… pulsen lugnas ner en smula, de överdrivna pretentionerna inser sin futtighet ett litet tag. Så här ser mina föräldrars små stugor ut:

Innan både Gudrun och Per stod det en tjock granskog precis bakom. Jag saknar den! Nu står de här där istället (killen längst bak är icke medveten om sin storlek och är kaxigare än kaxigast):

Efter skogsbesöket åkte vi till Markaryds kyrkogård för att hälsa på lite gamla släktingar. Att gå på kyrkogården är bra för släktforskare. Där finns ju massor med intressant info, så att säga inristat i sten. Då måste den väl stämma?!? Källors trovärdighet är annars viktigt att begrunda innan man dokumenterar information. Här är kvinnan som jag är döpt efter: Johanna Kristina, min mormors mormor.

Angående politisk korrekthet inom släktforskning. Jag har läst mig till att det är tydligen fin-politisk-korrekthet att kunna kokettera med kontinentala inslag i släkthistorien. Gärna är man av vallon-släkt. (Ett ursprung som jag för övrigt hört ofta är påhittat för att antingen kamouflera andra mindre ”fina”, pk-citationstecken, ursprung, eller för att ge extra udd till sin person. Har inte undersökt detta noggrannare än.) Jag får därmed beklaga på pk-sätt att jag är dokumenterat helsvensk. Trist va. Återigen, detta är inget jag kommer att skriva om i uppsatsen, vilket jag tycker är mycket synd.

Har ju inte sagt att jag tränade i tisdags igen! Jag har börjat få in rutin och vi ska träna idag också. I tisdags blev det 25 min på trampmaskinen. I lurarna hade jag dels Johan Theorin, Nattfåk (lite väl långsam för träning) och dels David Sedaris, When You Are Engulfed in Flames (hilarious!!). Patient 67 av Dennis Lehane är färdiglyssnad, kan rekommenderas! Totalt blev det, inklusive promenad t/r Gerda, 6831 steg, 1 tim, 4 min.